En fridfull morgonpromenad
Klockan 06:20 vaknade jag och tog en morgonpromenad. Snön föll lätt över den hala gångstigen jag gick på och det var inte många ute. Strax före sju kom jag tillbaka hem, tog en varm dusch och drack mitt morgonte.
Därav en bra start på dagen. Jag tycker om att ta det lugnt på morgonen, det var skönt att ta en fridfull promenad och vakna upp.
Hur brukar du vakna på morgonen?
Din bästa vän och värsta fiende är du själv
Det är du själv som bestämmer över dina mål i livet. Samtidigt är det du själv som sätter begränsningarna. Du själv är ett hot mot dina egna drömmar. Men hittar du viljan klarar du av allting. Låt dig inte hindras av dig själv, utan sikta mot stjärnorna och sträva efter att uppnå det du önskar i ditt liv. Varför ska man annars leva, om man inte trivs med sitt liv?
Din bästa vän är du själv. Vem om inte du själv känner dig själv bäst? Det är bara du själv som vet vad du vill göra med ditt liv. Det är också bara du som har rätt att bestämma över det.
Ta vara på livet min vän.
Ibland räcker man helt enkelt bara inte till
Jag är en människa som bryr mig mycket om mina medmänniskor. Jag vill att alla omkring mig ska må bra och känna sig glada. Men det är en svårt uppgift att göra alla nöjda. En mycket svår. Det går inte alltid att göra alla nöjda. Men jag gör så gott jag kan, och det är det som räknas. Ellerhur?
Ibland märker jag till och med att jag ägnar mer energi åt att tillfredsställa andra än mig själv. Och det är ingen jättebra egenskap, man får ju aldrig glömma bort sitt eget bästa.
Tid, det är en dyrbar gåva att ge
Att ge någon tid är dyrbart och värdefullt. Det är viktigt att ge varandra tid, så själen kan vila. Ibland är det väldigt skönt att vara ensam, då kan man tänka i fred och filosofera om livet. Att filosofera är också viktigt, det är så man får insikt i hur saker och ting fungerar – enligt en själv.
Jag kan berätta att jag är ensam ganska mycket på fritiden. Det är ingenting jag skäms för eller tycker är speciellt jobbigt, jag trivs faktiskt ganska bra ensam. Fast ibland kan det bli jävligt långtråkigt må jag säga.
Meningen med livet – om frågor utan svar
Jag tror inte på Gud. Jag tror inte att det finns någon som iaktar oss från ovan. Men samtidigt är det så svårt att begripa hur vi egentligen kunde skapas, och varför ska vi ens finnas till? Den nytta vi gör på jorden hjälper ju bara oss själva? Varför finns vi då? Finns vi för oss själva?
Det är så svårt att förstå. Men det kanske inte heller krävs något svar. Människan har i alla tider försökt klura ut vad livets mening egentligen är. Vi har också funnit en hel del svar, men inget konkret som verkar stämma för oss alla.
Därför har jag börjat tro att vi alla har en egen mening. Varför jorden ens existerar är obegripligt – men det behöver vi å andra sidan inte begripa. Det enda som är viktigt att vi förstår, är varför just jag finns. Och svaret på den frågan har vi alla olika, även om vi flesta resonerar snarlikt varandra.
Jag tror att vi behöver varandra för att klara oss. Vi behöver samarbeta och ta hand om vår planet. Sen vad varje person anser viktigt och mindre viktigt är generellt sett ointressant.
Jag tycker istället att vi borde ställa oss frågan “Vad är meningen med mitt liv?” Det blir då mycket enklare att hitta ett svar. Det är ju enklare att ta reda på vad jag själv känner.
Om jag fick svara på vad meningen med mitt liv är, skulle jag nog säga “att leva lycklig och att njuta“. Jag vill ju känna mig tillfredställd. Målet med mitt liv är nog att vara nöjd när jag dör. Jag vill inte ligga på min dödsbädd med en klump i magen för att jag spillt så mycket tid på en massa onödigheter. Så länge jag lever ska jag göra någon nytta, sen kan jag vila i all oändlighet.
Jag vill göra någonting meningsfullt med mitt liv. Då menar jag inte att jag planerar att rädda världen och åstadkomma något slags underverk. Nej, jag menar att jag vill åstadkomma någon nytta i mitt liv. Jag har en teori om att vår gemensamma värld delas av en unik värld för varje människa. Varje enskild individ ser ju på världen med helt olika ögon, och därav blir världen unik för varje enskild människa.
Vad händer när jag dör?
Av denna centrala och omdiskuterade fråga ingår en mindre fråga; “Vad händer när jag dör?”. Vissa tror på reinkarnation, ett ytterligare liv efter detta. Men det tror jag inte ett skvatt på, även om jag gärna hoppas att det är så. För visst vore det inte underbart att leva en gång till? Eller två gånger? Eller… ?
I så fall skulle jag nog vilja komma till Paradiset. Med ett stort P. I Paradiset existerar inga bekymmer eller tråkigheter. I Paradiset är det bara glädje som står i centrum. Dessutom är det ljust och vackert där.
På den senaste tiden har jag av någon underlig anledning börjat fantisera om ett snötäckt Paradis i mitt huvud. Det Paradiset symboliserar min själ. Där är allt tyst och vackert, och bara jag har tillgång till det.
Det är ett vackert, snötäckt landskap där lugn och harmoni regerar. Det är nära till vindstilla, och den svaga vindpust är sval och helande.
Det vore fantastiskt om Paradiset skulle se ut så. Om det nu skulle finnas. Fast det gör det ju! I mitt huvud.
Här är ett filosofiskt och bra inlägg.
Vad är meningen med ditt liv?
Kommentera och dela med dig!
-
-







